Efter en matpaus i Los Arcos gav jag mig av mot nästa stad. Det hade slutat regna men jag behöll regnjackan på och de första minuterna var det så kallt att tänderna skallrade. Det var ett ganska flackt landskap med stora vinodlingar. Jag såg inga pilgrimer varken bakom eller framför mig på hela vägen. Det verkar vara kutym att sluta gå vid femtiden. Själv tycker jag kvällstiden är den skönaste stunden att ta sig fram på. Nackdelen är att alla andra redan checkat in så det kan vara svårt att få tag på sängplats och att kroppen inte får lika lång vila inför nästa dag. Inatt hoppas jag få sova ordentligt och att benen får vila. Jag har smörjt in både benen och fötterna med arnicasalva så nu är nog Kay stolt över mig.
 |
| I min ensamhet får jag vila ögonen på vackra vyer istället för att prata med Kay |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar