Hoppet lever

Söndag 28 april 20:05. När jag skrev förra inlägget kände jag mig ganska låg. Benen och fötterna värkte och jag avundades nästan Kay på hotellrummet. Då jag gick iväg kändes det segt ett par kilometer och jag planerade att stanna i nästa by. Efter ett tag återvände dock livsandarna och jag kände mig riktigt pigg. Trots det tänkte jag stanna och fika men jag gick förbi caféerna av bara farten och kom snart fram till Redecilla del Camino. Värdinnan på härbärget var borta så jag tog en sängplats och gick och beställde mat på den lokala restaurangen. Jag fick både förrätt och varmrätt tillagat just för mig för det facila priset av nio euro.

Som synes på fotot hinner jag ända fram (om benen håller) och jag behöver inte ens förflytta mig en mara per dag i genomsnitt!

Vandring i ett område med avståndsskyltar varje kilometer